Syrahdruvan i sin renaste form? Crozes-Hermitage, Hermitage och Cornas från Jaboulet. Plus lite till!
*
Domaine Paul Jaboulet Ainé har länge haft en särställning hos många #syrahlovers och #rhônelovers i vinvärlden. Det är en av de största egendomarna i norra Rhône och egendomens prestigevin La Chapelle från Hermitage är lite av en ikon – ett långlivat vin som ibland når oanade höjder av komplexitet.
Mitt första möte med La Chapelle var via en 80-tals årgång. Jag kommer inte längre ihåg om det var en 80a eller 81a – men jag fann den på Heathrow någon gång i början av 1990-talet för runt 200 svenska kronor (eller strax däromkring). Jag smög in den i en Rhôneprovning och även om det förmodligen inte var någon av de mest koncentrerade årgångarna så stod den ut genom sin härliga kombination av mörk och torkad frukt, örter, salmiak, viol och mineral.
Sedan stack priserna iväg och jag hade inte råd att köpa La Chapelle. Men då och då provade jag Jaboulets andra viner. Men det var något som inte var helt bra med vinerna. Under 1990-talet gick Jaboulet igenom en mindre inspirerad fas och egendomen som hade en över 200-årig historia började tappa i anseende.
Så 2006 kom en ny kvalitetsmedveten ägare in i bilden. Familjen Frey (som också äger Château La Lagune i Bordeaux) köpte Jaboulet 2006 och tillförde välbehövligt kapital. Dessutom började den nye vinmakaren, Caroline Frey, att sluta med ogräsmedel och andra bekämpningsmedel och gick över till ekologisk odling.
De senaste åren har vinerna fått en helt annan skärpa (från de enkla till de dyrare) och återigen snackar man om Jaboulet i positiva termer. För några veckor sedan hade jag möjlighet att ta tempen på precis hur bra de faktiskt är när Bertrand Michat, företagets exportansvarige, var på besök i Sverige. Och med fanns förstås La Chapelle.
Men det var inte La Chapelle som lyste klarast den här eftermiddagen – nej det var istället den väldigt trevligt prissatta Domaine de Thalabert, en vit Hermitage och en massiv Cornas som imponerade mest. Visst – det är inget fel på La Chapelle (vinet är läckert och har en fantastisk koncentration) – men sätter man vinerna i realtion till priset så är det andra viner som är vinnarna.
Jag gillade också den vita Crozes-Hermitagen Les Jalet och Hermitagen Sterimberg som båda numera delvis vinifieras på cementägg.
*
Här är mina smaknoteringar från provningen!
Parallèle 45 Blanc Côtes du Rhône 2013 (70005, 89 kronor)
Gjord på 50 procent grenache blanc, 20 procent vardera av viognier och marsanne samt 10 procent bourboulenc som vinifierats på ståltank och lagrats på stål och delvis i gamla stora ekfat. Ganska stor näsa med tropisk frukt och lite mineral. I smaken – en rättfram vit Rhônare med aromatiska inslag av tropisk frukt, druvskal och gröna frukter. Torr och medelfylllig med mineraltoner.
Crozes Hermitaget ”Les Jalets” Blanc 2012 (70040, 151 kronor)
Mestadels marsanne (95-100 procent) och 30 proecnt har lagrats i använda fat. Vinet har genomgått malolaktisk jäsning. En del av vinet (cirka 20 procent) har jäst på cementägg som ska ge en naturlig omrörning av sedimenten/jästfällningen (battonage). Här är det en stor sammansatt doft av fruktpastiller, tropisk frukt, ylle, honung och mandel. Smaken är medelfyllig och frisk med fokuserad smak av citrus, tropisk frukt, frukpastiller och mineral. Kryddig med inslag av druvskal och peppar. Läcker!
Hermitage Le Chevalier de Sterimberg 2011 (99379, 395 kronor)
65 procent marsanne och 35 procent rousanne från leriga kalkrika jordar med inslag av sand och sten. Druvsorterna har vinifierats separat och 1/3 av vinet har jäst på cementägg, 1/3 har jäst på rostfritt stål och 1/3 i barriquer. Rousannen kommer från 10-12 hektar vingårdar med gamla stockar och man använder rousanne som en naturligt syrasättare. Förr lagrades vinet längre på ek och då var stilen tyngre och krämigare med bred frukt. Nu siktar man på ett fräschare vin med mer friskhet – 6-8 månaders lagring och tidigare buteljering – och det har man verkligen lyckats med. Det har nämligen en underbar komlex doft med citrus, rök, fruktpastiller, honung, nötter, tropisk frukt, smör och ylle. Smaken är medelfyllig till fyllig med en koncentrerad frisk smak av citrus, honung, tropisk frukt, mineral, nötter, kryddor och lite ylle. Lång läcker eftersmak.
Parallèle 45 Côtes du Rhône 2011 (22800, 99 kronor)
60 procent grenache och 40 procent syrah som jäst på rostfritt stål och sedan lagrats på stora ekfat i 6-8 månader. 2011 var en ”juicy vintage” enligt Bertrand Michat och det känns. Här finns mycket bär i doften och de samsas med örter, paprika, salmiak och lite peppar. Smaken är medelfyllig med inslag av mörka bär, paprika och örter. Pepprig!
Crozes Hermitage Les Jalets 2010 (70292, 151 kronor)
Avstjälkade druvor från druvor som delvis ägs och delvis köps av Jaboulet. Mörkt blåröd färg och lite rökig doft med mörka bär, tjära, gummi, örter och sötlakrits. Medelfylligt örtigt vin mörka bär, mineral, lakrits och lite tobak. Ganska rund ändå.
Gigondas Pierre Aiguille 2009 (70044, 169 kronor)
80 procent grenache, 10 procent syrah och 10 procent mourvèdre och inköpta druvor. Vinet har larats i sex månader på stora ekfat. I doften röda bär, lite krut och mineral (reduktion) och viss bärsötma. Smaken är stor och varm med en örtig ton och inslag av röda bär, tobak, kryddor, torkad frukt och mineral. Ganska mjukt och lite eldigt med bärsötma.
Châteauneuf-du-Pape Les Cèdres 2009 /70616, 259 kronor)
75 procent grenache tillsammans med cinsault, syrah och mourvèdre från den varma årgången 2009. 12 månaders lagring på stora gamla ekfat. Lite oxiderad, köttig doft med inslag av torkad frukt. Smaken är ganska stram med inslag av röda bär, kryddor, mineral, torkad frukt och tobak. Lite bitter järnig/blodig avslutning. Känns inte helt harmonisk. Gigondasvinet känns bättre – i alla fall i nuläget.
Cornas Les Grandes Terrasses 2009 (72149, 249 kronor)
Provningens riktiga överraskning. Jaboulet har 7 hektar i Cornas och druvorna (100 procent syrah förstås till skillnad från de andra rödvinsappellationerna i Norra Rhone som tillåter en del gröna druvor) kommer från några av de högst belägna vingårdarna i Rhône. Vinet ha spenderat 12 månader på ek (20 procent ny ek). 2008 gjorde man ingen Cornas eftersom det var för kallt och vått. Men i 09an har vi en helt annan koncentration. Färgen är blåröd/opak och vinet doftar rökigt av örter, mörka bär, fat och lite salmiak. Smaken är medelfyllig och koncentrerad med örter, mörka bär, salmiak och rök. Lite syrlig och sträv men det robusta är inlindad i skön frukt och här finns en lång härlig eftersmak. Kan lagras länge för den som så vill.
Cöte Rôtie Les Jumelles 2009 (70681, 449 kronor)
100 procent syrah. Hittar ingen direkt information på Jaboulets hemsida men samma årgång som Cornasvinet ovan. Dock inte alls samma koncentration. Örtig knuten doft med inslag av kaffe (så förmodligen mer ny ek!). Medelfyllig stram ung smak av mörka bär, ek, kaffe och örter.
Crozes Hermitage Domaine de Thalabert 1990
Så – en av provningens huvudnummer. Fyra årgångar av Domaine de Thalabert – en Crozes Hermitage som kommer från en vingård som varit i Jaboulets ägo sedan 1834 och är den äldsta i appellationen enligt Jaboulet själva. Det mesta av vingården planterades om 1946 och vinrankorna är mellan 40-70 år gamla. 12 månaders lagring på ek (gissningsvis stora använda fat). 90 an har en orangeröd färg som drar åt tegel. Doften är utvecklad med torkad frukt, läder och plommon Härliga mognadstoner helt enkelt. Smaken är medelfyllig och fortfarande koncentrerad men rund med inslag av mogen frukt, salmiak. läder, torkad frukt, örter och lite nötter. Utvecklad och läcker med lång eftersmak.
Crozes Hermitage Domaine de Thalabert 2007 (70808, 259 kronor)
En årgång som var ganska våt och sval i Norra Rhône men som räddades av en torr och fin septembermånad. Här är färgen mörkt röd med blåton. Doften är rökigt med örter, mineral och en grön fräsch (stjälkig?) ton. Smakeen är medelfyllig och stram med inslag av mörka bär, fat, örter, torkad frukt och mineral. Känns ungt och lite knutet i stilen. Men det kan ju också bero på den inte helt optimala årgången.
Crozes Hermitage Domaine de Thalabert 2010
2010 är en av de bästa årgångarna på mycket länge i norra Rhône. Låg skörd med exceptionell kvalitet. Och det märks i det här vinet. Röd blåröd färg och en ung örtig doft med lite kakao och mörka bär. Smaken är medelfyllig och koncentrerad med inslag av mörka bär, örter, peppar och mineral. Ungt med bra och tuffa syror samt lång eftersmak. Ett litet inslag av tobak. Bra lagringspotential.
Crozes Hermitage Domaine de Thalabert 2011
2011 var det en del regn som ställde till det i september. Vinerna håller generellt sett en hög kvalitet men inte samma koncentration som 09an och 10an. Färgen är mörkt blåröd och doften lite mer knuten och rökig med mörka bär och fat. Smaken är medelfyllig och koncentrerad med massor av mörk och röd frukt, peppar och örter. Den känns redan drickbar i förhållande till 10an.
Hermitage La Petite Chapelle 2010 (95464, 497 kronor)
Jaboulet har 21 hektar vingårdar i Hermitage och druvorna till lilla Chapelle kommer från diverse vingårdar inom appellationen. De olika vingårdsdelarna vinifieras separat och blandas först efter lagringen som normalt sker på trä i 15-18 månader. Mörkt blåröd i färgen och med en tät näsa av mörka bär, örter och ek. Smaken är medelfyllig och koncentrerad med en lite syrlig smak avmörka bär, örter, mineral, peppar och mynta. Rökig med en del ek, bra syror och lång eftersmak.
Det legendariska vinet som varit i Jaboulets ägo sedan 1919. Druvorna kommer egentligen från flera olika lägen (les Bessards, les Greffieux, le Méal och les Rocoules) och det slutgiltiga vinet blandas samman från de bästa vinerna just det året. Stockarnas ålder är på mellan 40-60 år och vinet lagras på ek i 15-18 månader. Orangeröd färt och sotr doft av torkad frukt, läder, örter och fruktpastiller. Smaken är medelfyllig, rund och koncentrerad med mörka bär, röda bär, torkad frukt, örter, läder och mineral. Lite häst och ladugård, plommon och lång läcker avslutning.
Tät mörkt röd färg. Mer primärfruktig doft av mörka bär, fat och örter. Smaken medelfyllig till fyllig smak med mörka bär, fat och kryddor. Ung och örtig med tuffa syror men ändå drickbar med lång härlig avslutning.
